Gitterenergi-kalkylator

Introduktion

Gitterenergi-kalkylatorn är ett viktigt verktyg inom fysikalisk kemi och materialvetenskap för att bestämma styrkan hos joniska bindningar i kristallina strukturer. Gitterenergi representerar den energi som frigörs när gasformiga joner förenas för att bilda en solid jonförening, vilket ger viktiga insikter i en förenings stabilitet, löslighet och reaktivitet. Denna kalkylator implementerar Born-Landé-ekvationen för att noggrant beräkna gitterenergi baserat på jonladdningar, joniska radier och Born-exponenten, vilket gör komplexa kristallografiska beräkningar tillgängliga för studenter, forskare och yrkesverksamma inom industrin.

Att förstå gitterenergi är grundläggande för att förutsäga och förklara olika kemiska och fysiska egenskaper hos jonföreningar. Högre gitterenergivärden (mer negativa) indikerar starkare joniska bindningar, vilket vanligtvis resulterar i högre smältpunkter, lägre löslighet och större hårdhet. Genom att tillhandahålla ett enkelt sätt att beräkna dessa värden hjälper vårt verktyg till att överbrygga klyftan mellan teoretisk kristallografi och praktiska tillämpningar inom materialdesign, läkemedelsutveckling och kemisk ingenjörskonst.

Vad är gitterenergi?

Gitterenergi definieras som den energi som frigörs när separerade gasformiga joner förenas för att bilda en solid jonförening. Matematiskt representerar det energiändringen i följande process:

$M^{n+}(g) + X^{n-}(g) \rightarrow MX(s)$

Där:

• $M^{n+}$ representerar en metallkation med laddning n+
• $X^{n-}$ representerar en icke-metallanion med laddning n-
• $MX$ representerar den resulterande jonföreningen

Gitterenergi är alltid negativ (exoterm), vilket indikerar att energi frigörs under bildandet av gitteret. Magnituden av gitterenergi beror på flera faktorer:

1. Jonladdningar: Högre laddningar leder till starkare elektrostatisk attraktion och högre gitterenergier
2. Jonstorlekar: Mindre joner skapar starkare attraktioner på grund av kortare interjoniska avstånd
3. Kristallstruktur: Olika arrangemang av joner påverkar Madelung-konstanten och den totala gitterenergin

Born-Landé-ekvationen, som vår kalkylator använder, tar hänsyn till dessa faktorer för att ge noggranna gitterenergivärden.

Born-Landé-ekvationen

Born-Landé-ekvationen är den primära formeln som används för att beräkna gitterenergi:

$U = -\frac{N_0 A |z_1 z_2| e^2}{4\pi\varepsilon_0 r_0} \left(1-\frac{1}{n}\right)$

Där:

• $U$ = Gitterenergi (kJ/mol)
• $N_0$ = Avogadros tal (6.022 × 10²³ mol⁻¹)
• $A$ = Madelung-konstant (beror på kristallstruktur, 1.7476 för NaCl-struktur)
• $z_1$ = Laddning av kationen
• $z_2$ = Laddning av anjonen
• $e$ = Elementarladdning (1.602 × 10⁻¹⁹ C)
• $\varepsilon_0$ = Vakuumpermittivitet (8.854 × 10⁻¹² F/m)
• $r_0$ = Interjoniskt avstånd (summan av de joniska radierna i meter)
• $n$ = Born-exponent (vanligtvis mellan 5-12, relaterad till kompressibiliteten hos fast ämne)

Ekvationen tar hänsyn till både attraktionskrafterna mellan motsatt laddade joner och de repulsiva krafterna som uppstår när elektronmoln börjar överlappa.

Beräkning av interjoniskt avstånd

Det interjoniska avståndet ($r_0$) beräknas som summan av kationens och anjonens radier:

$r_0 = r_{kation} + r_{anion}$

Där:

• $r_{kation}$ = Radie av kationen i pikometer (pm)
• $r_{anion}$ = Radie av anjonen i pikometer (pm)

Detta avstånd är avgörande för noggranna beräkningar av gitterenergi, eftersom den elektrostatisk attraktionen mellan joner är omvänt proportionell mot detta avstånd.

Hur man använder gitterenergi-kalkylatorn

Vår gitterenergi-kalkylator erbjuder ett enkelt gränssnitt för att utföra komplexa beräkningar. Följ dessa steg för att beräkna gitterenergin för en jonförening:

1. Ange kationens laddning (positivt heltal, t.ex. 1 för Na⁺, 2 för Mg²⁺)
2. Ange anjonens laddning (negativt heltal, t.ex. -1 för Cl⁻, -2 för O²⁻)
3. Ange kationens radie i pikometer (pm)
4. Ange anjonens radie i pikometer (pm)
5. Ange Born-exponenten (vanligtvis mellan 5-12, med 9 som vanligt för många föreningar)
6. Visa resultaten som visar både det interjoniska avståndet och den beräknade gitterenergin

Kalkylatorn validerar automatiskt dina inmatningar för att säkerställa att de ligger inom fysiskt meningsfulla intervall:

• Kationens laddning måste vara ett positivt heltal
• Anjonens laddning måste vara ett negativt heltal
• Båda joniska radier måste vara positiva värden
• Born-exponenten måste vara positiv

Steg-för-steg-exempel

Låt oss beräkna gitterenergin för natriumklorid (NaCl):

1. Ange kationens laddning: 1 (för Na⁺)
2. Ange anjonens laddning: -1 (för Cl⁻)
3. Ange kationens radie: 102 pm (för Na⁺)
4. Ange anjonens radie: 181 pm (för Cl⁻)
5. Ange Born-exponenten: 9 (typiskt värde för NaCl)

Kalkylatorn kommer att bestämma:

• Interjoniskt avstånd: 102 pm + 181 pm = 283 pm
• Gitterenergi: cirka -787 kJ/mol

Detta negativa värde indikerar att energi frigörs när natrium- och kloridjoner förenas för att bilda fast NaCl, vilket bekräftar föreningens stabilitet.

Vanliga joniska radier och Born-exponenter

För att hjälpa dig att använda kalkylatorn effektivt, här är vanliga joniska radier och Born-exponenter för ofta förekommande joner:

Kationradier (i pikometer)

Anjonradier (i pikometer)

Typiska Born-exponenter

Dessa värden kan användas som utgångspunkter för dina beräkningar, även om de kan variera något beroende på den specifika referenskällan.

Användningsområden för beräkningar av gitterenergi

Beräkningar av gitterenergi har många tillämpningar inom kemi, materialvetenskap och relaterade områden:

1. Förutsäga fysiska egenskaper

Gitterenergi korrelerar direkt med flera fysiska egenskaper:

• Smält- och kokpunkter: Föreningar med högre gitterenergier har vanligtvis högre smält- och kokpunkter på grund av starkare joniska bindningar.
• Hårdhet: Högre gitterenergier resulterar vanligtvis i hårdare kristaller som är mer motståndskraftiga mot deformation.
• Löslighet: Föreningar med högre gitterenergier tenderar att vara mindre lösliga i vatten, eftersom energin som krävs för att separera jonerna överstiger hydratiseringsenergin.

Till exempel, jämförelsen mellan MgO (gitterenergi ≈ -3795 kJ/mol) och NaCl (gitterenergi ≈ -787 kJ/mol) förklarar varför MgO har en mycket högre smältpunkt (2852°C mot 801°C för NaCl).

2. Förstå kemisk reaktivitet

Gitterenergi hjälper till att förklara:

• Syra-basbeteende: Styrkan hos oxider som baser eller syror kan relateras till deras gitterenergier.
• Termisk stabilitet: Föreningar med högre gitterenergier är vanligtvis mer termiskt stabila.
• Reaktionsenergetik: Gitterenergi är en nyckelkomponent i Born-Haber-cykler som används för att analysera energin i bildandet av jonföreningar.

3. Materialdesign och ingenjörskonst

Forskare använder beräkningar av gitterenergi för att:

• Utforma nya material med specifika egenskaper
• Optimera kristallstrukturer för särskilda tillämpningar
• Förutsäga stabiliteten hos nya föreningar innan syntes
• Utveckla mer effektiva katalysatorer och energilagringsmaterial

4. Läkemedelsapplikationer

Inom läkemedelsvetenskap hjälper beräkningar av gitterenergi till att:

• Förutsäga läkemedels löslighet och biotillgänglighet
• Förstå polymorfism i läkemedelskristaller
• Utforma saltformer av aktiva farmaceutiska ingredienser med optimala egenskaper
• Utveckla mer stabila läkemedelsformuleringar

5. Utbildningsapplikationer

Gitterenergi-kalkylatorn fungerar som ett utmärkt utbildningsverktyg för:

• Att undervisa om koncepten kring jonbindning
• Att demonstrera sambandet mellan struktur och egenskaper
• Att illustrera principer för elektrostatik inom kemi
• Att ge praktisk erfarenhet av termodynamiska beräkningar

Alternativ till Born-Landé-ekvationen

Även om Born-Landé-ekvationen är allmänt använd finns det alternativa metoder för att beräkna gitterenergi:

1. Kapustinskii-ekvationen: En förenklad metod som inte kräver kännedom om kristallstrukturen: $U = -\frac{1.07 \times 10^5 \times |z_1 z_2| \times \nu}{r_0} \left(1-\frac{0.345}{r_0}\right)$ Där ν är antalet joner i formelenheten.

2. Born-Mayer-ekvationen: En modifiering av Born-Landé-ekvationen som inkluderar en ytterligare parameter för att ta hänsyn till elektronmolnsrepulsion.

3. Experimentell bestämning: Användning av Born-Haber-cykler för att beräkna gitterenergi från experimentella termodynamiska data.

4. Beräkningsmetoder: Moderna kvantmekaniska beräkningar kan ge mycket exakta gitterenergier för komplexa strukturer.

Varje metod har sina fördelar och begränsningar, där Born-Landé-ekvationen erbjuder en bra balans mellan noggrannhet och beräkningsenkelhet för de flesta vanliga jonföreningar.

Historik om gitterenergi-konceptet

Konceptet gitterenergi har utvecklats betydligt under det senaste århundradet:

• 1916-1918: Max Born och Alfred Landé utvecklade det första teoretiska ramverket för att beräkna gitterenergi, och introducerade vad som skulle bli känt som Born-Landé-ekvationen.

• 1920-talet: Born-Haber-cykeln utvecklades, vilket gav en experimentell metod för att bestämma gitterenergier genom termokemiska mätningar.

• 1933: Fritz London och Walter Heitlers arbete inom kvantmekanik gav djupare insikter i jonbindningens natur och förbättrade den teoretiska förståelsen av gitterenergi.

• 1950-talet-1960-talet: Förbättringar inom röntgenkristallografi möjliggjorde mer exakta bestämningar av kristallstrukturer och interjoniska avstånd, vilket förbättrade precisionen i beräkningarna av gitterenergi.

• 1970-talet-1980-talet: Beräkningsmetoder började dyka upp, vilket möjliggjorde beräkningar av gitterenergi för alltmer komplexa strukturer.

• Nutid: Avancerade kvantmekaniska metoder och molekylär dynamik-simuleringar ger mycket exakta gitterenergivärden, medan förenklade kalkylatorer som vår gör dessa beräkningar tillgängliga för en bredare publik.

Utvecklingen av gitterenergi-koncept har varit avgörande för framsteg inom materialvetenskap, fast tillståndskemi och kristallteknik.

Kodexempel för att beräkna gitterenergi

Här är implementationer av Born-Landé-ekvationen i olika programmeringsspråk:

1import math
2
3def calculate_lattice_energy(cation_charge, anion_charge, cation_radius, anion_radius, born_exponent):
4    # Konstanter
5    AVOGADRO_NUMBER = 6.022e23  # mol^-1
6    MADELUNG_CONSTANT = 1.7476  # för NaCl-struktur
7    ELECTRON_CHARGE = 1.602e-19  # C
8    VACUUM_PERMITTIVITY = 8.854e-12  # F/m
9    
10    # Konvertera radier från pikometer till meter
11    cation_radius_m = cation_radius * 1e-12
12    anion_radius_m = anion_radius * 1e-12
13    
14    # Beräkna interjoniskt avstånd
15    interionic_distance = cation_radius_m + anion_radius_m
16    
17    # Beräkna gitterenergi i J/mol
18    lattice_energy = -(AVOGADRO_NUMBER * MADELUNG_CONSTANT * 
19                      abs(cation_charge * anion_charge) * ELECTRON_CHARGE**2 / 
20                      (4 * math.pi * VACUUM_PERMITTIVITY * interionic_distance) * 
21                      (1 - 1/born_exponent))
22    
23    # Konvertera till kJ/mol
24    return lattice_energy / 1000
25
26# Exempel: Beräkna gitterenergi för NaCl
27energy = calculate_lattice_energy(1, -1, 102, 181, 9)
28print(f"Gitterenergi för NaCl: {energy:.2f} kJ/mol")
29

1function calculateLatticeEnergy(cationCharge, anionCharge, cationRadius, anionRadius, bornExponent) {
2  // Konstanter
3  const AVOGADRO_NUMBER = 6.022e23; // mol^-1
4  const MADELUNG_CONSTANT = 1.7476; // för NaCl-struktur
5  const ELECTRON_CHARGE = 1.602e-19; // C
6  const VACUUM_PERMITTIVITY = 8.854e-12; // F/m
7  
8  // Konvertera radier från pikometer till meter
9  const cationRadiusM = cationRadius * 1e-12;
10  const anionRadiusM = anionRadius * 1e-12;
11  
12  // Beräkna interjoniskt avstånd
13  const interionicDistance = cationRadiusM + anionRadiusM;
14  
15  // Beräkna gitterenergi i J/mol
16  const latticeEnergy = -(AVOGADRO_NUMBER * MADELUNG_CONSTANT * 
17                        Math.abs(cationCharge * anionCharge) * Math.pow(ELECTRON_CHARGE, 2) / 
18                        (4 * Math.PI * VACUUM_PERMITTIVITY * interionicDistance) * 
19                        (1 - 1/bornExponent));
20  
21  // Konvertera till kJ/mol
22  return latticeEnergy / 1000;
23}
24
25// Exempel: Beräkna gitterenergi för MgO
26const energy = calculateLatticeEnergy(2, -2, 72, 140, 9);
27console.log(`Gitterenergi för MgO: ${energy.toFixed(2)} kJ/mol`);
28

1public class LatticeEnergyCalculator {
2    // Konstanter
3    private static final double AVOGADRO_NUMBER = 6.022e23; // mol^-1
4    private static final double MADELUNG_CONSTANT = 1.7476; // för NaCl-struktur
5    private static final double ELECTRON_CHARGE = 1.602e-19; // C
6    private static final double VACUUM_PERMITTIVITY = 8.854e-12; // F/m
7    
8    public static double calculateLatticeEnergy(int cationCharge, int anionCharge, 
9                                               double cationRadius, double anionRadius, 
10                                               double bornExponent) {
11        // Konvertera radier från pikometer till meter
12        double cationRadiusM = cationRadius * 1e-12;
13        double anionRadiusM = anionRadius * 1e-12;
14        
15        // Beräkna interjoniskt avstånd
16        double interionicDistance = cationRadiusM + anionRadiusM;
17        
18        // Beräkna gitterenergi i J/mol
19        double latticeEnergy = -(AVOGADRO_NUMBER * MADELUNG_CONSTANT * 
20                              Math.abs(cationCharge * anionCharge) * Math.pow(ELECTRON_CHARGE, 2) / 
21                              (4 * Math.PI * VACUUM_PERMITTIVITY * interionicDistance) * 
22                              (1 - 1/bornExponent));
23        
24        // Konvertera till kJ/mol
25        return latticeEnergy / 1000;
26    }
27    
28    public static void main(String[] args) {
29        // Exempel: Beräkna gitterenergi för CaO
30        double energy = calculateLatticeEnergy(2, -2, 100, 140, 9);
31        System.out.printf("Gitterenergi för CaO: %.2f kJ/mol%n", energy);
32    }
33}
34

1' Excel VBA-funktion för beräkning av gitterenergi
2Function LatticeEnergy(cationCharge As Double, anionCharge As Double, _
3                      cationRadius As Double, anionRadius As Double, _
4                      bornExponent As Double) As Double
5    ' Konstanter
6    Const AVOGADRO_NUMBER As Double = 6.022E+23 ' mol^-1
7    Const MADELUNG_CONSTANT As Double = 1.7476 ' för NaCl-struktur
8    Const ELECTRON_CHARGE As Double = 1.602E-19 ' C
9    Const VACUUM_PERMITTIVITY As Double = 8.854E-12 ' F/m
10    
11    ' Konvertera radier från pikometer till meter
12    Dim cationRadiusM As Double: cationRadiusM = cationRadius * 1E-12
13    Dim anionRadiusM As Double: anionRadiusM = anionRadius * 1E-12
14    
15    ' Beräkna interjoniskt avstånd
16    Dim interionicDistance As Double: interionicDistance = cationRadiusM + anionRadiusM
17    
18    ' Beräkna gitterenergi i J/mol
19    Dim energyInJ As Double
20    energyInJ = -(AVOGADRO_NUMBER * MADELUNG_CONSTANT * _
21                Abs(cationCharge * anionCharge) * ELECTRON_CHARGE ^ 2 / _
22                (4 * Application.WorksheetFunction.Pi() * VACUUM_PERMITTIVITY * interionicDistance) * _
23                (1 - 1 / bornExponent))
24    
25    ' Konvertera till kJ/mol
26    LatticeEnergy = energyInJ / 1000
27End Function
28' Användning:
29' =LatticeEnergy(1, -1, 102, 181, 9)
30

1#include <iostream>
2#include <cmath>
3
4// Beräkna gitterenergi med Born-Landé-ekvationen
5double calculateLatticeEnergy(int cationCharge, int anionCharge, 
6                             double cationRadius, double anionRadius, 
7                             double bornExponent) {
8    // Konstanter
9    const double AVOGADRO_NUMBER = 6.022e23; // mol^-1
10    const double MADELUNG_CONSTANT = 1.7476; // för NaCl-struktur
11    const double ELECTRON_CHARGE = 1.602e-19; // C
12    const double VACUUM_PERMITTIVITY = 8.854e-12; // F/m
13    const double PI = 3.14159265358979323846;
14    
15    // Konvertera radier från pikometer till meter
16    double cationRadiusM = cationRadius * 1e-12;
17    double anionRadiusM = anionRadius * 1e-12;
18    
19    // Beräkna interjoniskt avstånd
20    double interionicDistance = cationRadiusM + anionRadiusM;
21    
22    // Beräkna gitterenergi i J/mol
23    double latticeEnergy = -(AVOGADRO_NUMBER * MADELUNG_CONSTANT * 
24                          std::abs(cationCharge * anionCharge) * std::pow(ELECTRON_CHARGE, 2) / 
25                          (4 * PI * VACUUM_PERMITTIVITY * interionicDistance) * 
26                          (1 - 1/bornExponent));
27    
28    // Konvertera till kJ/mol
29    return latticeEnergy / 1000;
30}
31
32int main() {
33    // Exempel: Beräkna gitterenergi för LiF
34    double energy = calculateLatticeEnergy(1, -1, 76, 133, 7);
35    std::cout << "Gitterenergi för LiF: " << std::fixed << std::setprecision(2) 
36              << energy << " kJ/mol" << std::endl;
37    
38    return 0;
39}
40

Vanliga frågor

Vad är gitterenergi och varför är det viktigt?

Gitterenergi är den energi som frigörs när gasformiga joner förenas för att bilda en solid jonförening. Det är viktigt eftersom det ger insikter i en förenings stabilitet, smältpunkt, löslighet och reaktivitet. Högre gitterenergier (mer negativa värden) indikerar starkare joniska bindningar och resulterar vanligtvis i föreningar med högre smältpunkter, lägre löslighet och större hårdhet.

Är gitterenergi alltid negativ?

Ja, gitterenergi är alltid negativ (exoterm) när den definieras som den energi som frigörs under bildandet av en jonisk fast substans från gasformiga joner. Vissa läroböcker definierar det som den energi som krävs för att separera en jonisk fast substans i gasformiga joner, i vilket fall det skulle vara positivt (endotermt). Vår kalkylator använder den konventionella definitionen där gitterenergi är negativ.

Hur påverkar jonstorlek gitterenergi?

Jonstorlek har en betydande omvänd relation med gitterenergi. Mindre joner skapar starkare elektrostatisk attraktion eftersom de kan komma närmare varandra, vilket resulterar i kortare interjoniska avstånd. Eftersom gitterenergi är omvänt proportionell mot det interjoniska avståndet har föreningar med mindre joner vanligtvis högre gitterenergier (mer negativa värden).

Varför har MgO och NaF olika gitterenergier trots att de har samma antal elektroner?

Även om MgO och NaF båda har 10 elektroner i varje jon, har de olika gitterenergier främst på grund av olika jonladdningar. MgO involverar Mg²⁺ och O²⁻ joner (laddningar på +2 och -2), medan NaF involverar Na⁺ och F⁻ joner (laddningar på +1 och -1). Eftersom gitterenergi är proportionell mot produkten av jonladdningarna, är MgO:s gitterenergi ungefär fyra gånger större än NaF:s. Dessutom är jonerna i MgO mindre än de i NaF, vilket ytterligare ökar MgO:s gitterenergi.

Vad är Born-exponenten och hur väljer jag rätt värde?

Born-exponenten (n) är en parameter i Born-Landé-ekvationen som tar hänsyn till de repulsiva krafterna mellan joner när deras elektronmoln börjar överlappa. Den ligger vanligtvis mellan 5 och 12 och är relaterad till kompressibiliteten hos det fasta ämnet. För många vanliga jonföreningar används ett värde av 9 som en rimlig approximation. För mer exakta beräkningar kan du hitta specifika Born-exponentvärden i kristallografiska databaser eller forskningslitteratur för den förening du är intresserad av.

Hur noggrann är Born-Landé-ekvationen för att beräkna gitterenergi?

Born-Landé-ekvationen ger rimligt exakta uppskattningar av gitterenergi för enkla jonföreningar med kända kristallstrukturer. För de flesta utbildnings- och allmänna kemiska syften är den tillräckligt noggrann. Den har dock begränsningar för föreningar med betydande kovalent karaktär, komplexa kristallstrukturer eller när joner är mycket polariserbara. För forskningsgradens noggrannhet föredras kvantmekaniska beräkningar eller experimentella bestämningar via Born-Haber-cykler.

Kan gitterenergi mätas experimentellt?

Gitterenergi kan inte mätas direkt men kan bestämmas experimentellt med hjälp av Born-Haber-cykeln. Denna termodynamiska cykel kombinerar flera mätbara energiändringar (såsom joniseringsenergi, elektronaffinitet och bildningsentalpi) för att indirekt beräkna gitterenergin. Dessa experimentella värden fungerar ofta som referenspunkter för teoretiska beräkningar.

Hur relaterar gitterenergi till löslighet?

Gitterenergi och löslighet är omvänt relaterade. Föreningar med högre gitterenergier (mer negativa värden) kräver mer energi för att separera sina joner, vilket gör dem mindre lösliga i vatten om inte hydratiseringsenergin för jonerna är tillräckligt stor för att övervinna gitterenergin. Detta förklarar varför MgO (med en mycket hög gitterenergi) är nästan olösligt i vatten, medan NaCl (med en lägre gitterenergi) löser sig lätt.

Vad är skillnaden mellan gitterenergi och gitterentalpi?

Gitterenergi och gitterentalpi är nära relaterade begrepp som ibland används omväxlande, men de har en subtil skillnad. Gitterenergi avser den interna energiändringen (ΔU) vid konstant volym, medan gitterentalpi avser entalpiändringen (ΔH) vid konstant tryck. Förhållandet mellan dem är ΔH = ΔU + PΔV, där PΔV vanligtvis är litet för fast bildning (ungefär RT). För de flesta praktiska syften är skillnaden minimal.

Hur påverkar Madelung-konstanten beräkningar av gitterenergi?

Madelung-konstanten (A) tar hänsyn till det tredimensionella arrangemanget av joner i en kristallstruktur och de resulterande elektrostatisk interaktionerna. Olika kristallstrukturer har olika Madelung-konstanter. Till exempel har NaCl-strukturen en Madelung-konstant på 1.7476, medan CsCl-strukturen har ett värde på 1.7627. Madelung-konstanten är direkt proportionell mot gitterenergin, så strukturer med högre Madelung-konstanter kommer att ha högre gitterenergier, allt annat lika.

Referenser

1. Atkins, P. W., & De Paula, J. (2014). Atkins' Physical Chemistry (10:e uppl.). Oxford University Press.

2. Jenkins, H. D. B., & Thakur, K. P. (1979). Reappraisal of thermochemical radii for complex ions. Journal of Chemical Education, 56(9), 576.

3. Housecroft, C. E., & Sharpe, A. G. (2018). Inorganic Chemistry (5:e uppl.). Pearson.

4. Shannon, R. D. (1976). Revised effective ionic radii and systematic studies of interatomic distances in halides and chalcogenides. Acta Crystallographica Section A, 32(5), 751-767.

5. Born, M., & Landé, A. (1918). Über die Berechnung der Kompressibilität regulärer Kristalle aus der Gittertheorie. Verhandlungen Der Deutschen Physikalischen Gesellschaft, 20, 210-216.

6. Kapustinskii, A. F. (1956). Lattice energy of ionic crystals. Quarterly Reviews, Chemical Society, 10(3), 283-294.

7. Jenkins, H. D. B., & Morris, D. F. C. (1976). A new estimation of the Born exponent. Molecular Physics, 32(1), 231-236.

8. Glasser, L., & Jenkins, H. D. B. (2000). Lattice energies and unit cell volumes of complex ionic solids. Journal of the American Chemical Society, 122(4), 632-638.

Prova vår gitterenergi-kalkylator idag

Nu när du förstår vikten av gitterenergi och hur den beräknas, prova vår kalkylator för att bestämma gitterenergin för olika jonföreningar. Oavsett om du är student som lär dig om kemiska bindningar, forskare som analyserar materialegenskaper eller yrkesverksam inom utveckling av nya föreningar, ger vårt verktyg snabba och exakta resultat för att stödja ditt arbete.

För mer avancerade beräkningar eller för att utforska relaterade koncept, kolla in våra andra kemikalkylatorer och resurser. Om du har frågor eller feedback om gitterenergi-kalkylatorn, vänligen kontakta oss via feedbackformuläret nedan.